Jourverksamheten vid Vasa sjukvårdsdistrikt centraliseras och förändringarna träder i kraft 1 oktober 2014. Därefter koncentreras jouren på kvällar, nätter och veckoslut till Vasa centralsjukhus nya Y-byggnad. På vardagar under arbetstid är det den egna hälsovårdscentralen som betjänar. Jouren på Vasas huvudhälsostation vid Smedsbyvägen upphör 30.9.2014.

Kvälls-, natt- och helgjouren för de södra och mellersta delarna av sjukvårdsdistriktet centraliseras från och med 1.10.2014 till den moderna Y-byggnaden på Vasa centralsjukhus område i Sandviken. Icke-brådskande patienter hänvisas till den egna hälsocentralen följande vardag. Samjouren på centralsjukhuset är till för brådskande sjukdomsfall som inte kan vänta.

Olycksoffer, personer som drabbats av infarkt och andra patienter i kritiskt tillstånd tas fortsättningsvis emot på centralsjukhusets akutmottagning under alla tider på dygnet.

Kolla dina symtom via rådgivningstelefonen

Om du är osäker på om dina symtom kräver akutvård, lönar det sig att under tjänstetid ringa till den egna hälsocentralen och vid övriga tider till samjourens rådgivningstelefon, på nummer 06 213 1001. Rådgivningstelefonen betjänar kvällstid, nattetid och veckoslut.

– Samtalen tas emot av en erfaren sjukskötare, som vägleder patienten till att antingen sköta om besväret själv, att söka sig till den egna hälsocentralen följande vardag eller att utan dröjsmål uppsöka centralsjukhusets akutmottagning, säger avdelningsskötarna Ann-Katrin Brandtberg och Tanja Roivanen.

Det lönar sig att ringa till rådgivningstelefonen innan du tar dig till samjouren i Y-byggnaden, eftersom icke-brådskande patienter skickas hem efter att de fått sitt hälsotillstånd bedömt.

– Akutmottagningen är en dyr verksamhet och överfl ödiga besök känns i plånboken för alla skattebetalare, påpekar Brandtberg.

Via rådgivningstelefonen ges råd i vårdrelaterade frågor, men det går inte att boka till exempel läkartid. Rådgivningstelefonen är heller inte ett nödnummer, ring alltid till 112 i nödsituationer.

Svåra fall har förtur

Vid samjouren kan man tvingas vänta eftersom patienter undersöks och vårdas enligt vårdbehov.

Alla anländande patienters vårdbehov bedöms av en skicklig och yrkeskunnig personal, som klassificerar patienterna enligt skyndsamhetsordning (triage) utgående från skalan A–D, så att de brådskande fallen behandlas först.

Om symtomen inte är allvarliga kan en patient få vänta i flera timmar, eftersom patienter med svårare symtom måste få omedelbar läkarhjälp.

Även om det inte råkar sitta någon annan in väntrummet betyder det inte att vårdpersonalen inte skulle ha fullt upp.

Ambulansingången finns på andra sidan av mottagningen och från väntrummet ser man inte om det kommer in patienter i kritiskt tillstånd som snabbt behöver vård.

Anhöriga har begränsat tillträde

Anhöriga får inte röra sig fritt i samjourens utrymmen eftersom de patienter som behandlas där är allvarligt sjuka eller skadade. Anhöriga får däremot vistas i väntrummet, tills patienten inte längre är under aktiv behandling. Då patienten flyttats till observationsavdelningen får de anhöriga besöka honom eller henne där. Personalen ledsagar alltid de anhöriga till och från väntrummet, för att garantera allas säkerhet och inte störa patienterna.

Den som fått vänta länge på att besöka en patient kan fråga avdelningens triage-skötare, som bedömt patientens tillstånd, om patientens läge.

Barnpatienter får ha en anhörig med sig under hela akutbesöket.

Text: Salla Pukkinen | Foto: Katja Lösönen

Texten har ursprungligen publicerats i Hembesöket-tidningen 3/2014.

Läs mer och kolla hur samjouren påverkar din kommun: www.vasacentralsjukhus.fi/samjour

Päivystystoimintaa keskitetään Vaasan sairaanhoitopiirissä, ja muutokset astuvat voimaan 1. lokakuuta 2014. Siitä lähtien iltaisin, öisin ja viikonloppuisin päivystys on keskitetty yhteispäivystykseen, joka sijaitsee Vaasan keskussairaalan uudessa Y-rakennuksessa. Arkipäivisin virka-aikaan hakeudutaan päivystysasioissa omaan terveyskeskukseen. Päivystys Vaasan pääterveysasemalla Sepänkyläntiellä päättyy 30.9.2014.

Modernissa Y-rakennuksessa sijaitsevaan yhteispäivystykseen on 1.10.2014 alkaen keskitetty sairaanhoitopiirin etelä- ja keskiosan ilta-, yö- ja viikonloppupäivystys. Kiireettömät potilaat ohjataan hakeutumaan seuraavana arkipäivänä omaan terveyskeskukseen. Yhteispäivystykseen keskussairaalaan tullaan silloin, kun vaiva ei voi odottaa.

Onnettomuuksien uhreja, infarktin saaneita ja muita kriittisiä potilaita keskussairaalan päivystys hoitaa jatkossakin kaikkina vuorokauden aikoina.

Varmista vaivasi neuvontapuhelimesta

Jos arveluttaa, vaativatko omat oireet päivystysluonteista hoitoa, kannattaa soittaa virka-aikana omaan terveyskeskukseen ja muina aikoina yhteispäivystyksen neuvontapuhelimeen, numeroon 06 213 1001. Neuvontapuhelin palvelee keskussairaalassa siis ainoastaan iltaisin, öisin ja viikonloppuisin, jolloin päivystys on keskitetty sinne.

– Puhelimeen vastaa kokenut hoitaja, joka ohjeistaa potilasta joko hoitamaan vaivan itse, hakeutumaan seuraavana arkipäivänä omaan terveyskeskukseen tai tulemaan viipymättä päivystykseen keskussairaalaan, osastonhoitajat Ann-Katrin Brandtberg ja Tanja Roivainen kuvailevat.

Neuvontapuhelimeen kannattaa soittaa ennen Y-rakennuksen yhteispäivystykseen tuloa, jottei tule tehtyä turhaa reissua: kiireettömät potilaat saavat lähteä kotiin hoidon tarpeen arvioinnin jälkeen.

– Päivystys on kallista toimintaa, ja turhat käynnit tuntuvat kaikkien veronmaksajien kukkarossa, Brandtberg muistuttaa. Neuvontapuhelimesta saa nimensä mukaisesti neuvontaa, ei esimerkiksi varattua lääkäriaikaa. Neuvontapuhelin ei myöskään ole hätänumero, vaan hätätapauksissa soitetaan yleiseen hätänumeroon 112.

Kipeämmät kiilaavat edelle

Yhteispäivystyksessä saattaa joutua odottamaan, koska potilaat hoidetaan kiireellisyysjärjestyksessä.

Hoidon tarpeen ja kiireellisyyden arvioi osaava ja ammattitaitoinen henkilökunta, joka antaa kaikille yhteispäivystykseen saapuville kiireellisyysluokituksen (triage). Luokitus A–D kertoo, miten nopeasti potilaan on saatava hoitoa.

Jos oireet eivät ole vakavia, saattaa potilas joutua odottamaan useamman tunnin, koska vakavammista oireista kärsivien potilaiden on päästävä lääkäriin välittömästi. Vaikka odotustiloissa ei olisikaan muita, se ei tarkoita, ettei hoitohenkilökunnalla olisi kädet täynnä töitä. Ambulanssisisäänkäynti sijaitsee päivystyksen toisella reunalla, eikä odotustiloihin näy, jos ensiapuun tuodaan kriittisessä tilassa olevia potilaita, jotka tarvitsevat pikaisesti hoitoa.

Omaisten kulku rajoitettua

Omaiset eivät saa liikkua yhteispäivystyksen hoitotiloissa vapaasti, sillä niissä hoidetaan vakavasti sairaita tai loukkaantuneita potilaita. Sen vuoksi omaiset jäävät odottamaan odotustiloihin, kunnes potilaan hoito ei ole enää aktiivista. Sen jälkeen henkilökunta ohjaa omaiset potilaan luo valvomoon ja potilaan luota takaisin odotustilaan käynnin päätyttyä. Näin varmistetaan kaikkien turvallisuus ja potilaiden yksityisyys.

Jos pääsy potilaan luo tuntuu kestävän, voivat omaiset tiedustella kiireellisyysarvion tehneiltä triage-hoitajilta vastaanotosta, mikä potilaan tilanne on.

Lapsipotilailla saa olla omainen mukana koko yhteispäivystyksessä oloajan.

Teksti: Salla Pukkinen | Kuva: Katja Lösönen

Teksti on julkaistu alun perin Kotikäynti-lehden numerossa 3/2014.

Lue lisää ja katso, miten yhteispäivystys vaikuttaa sinun kuntaasi: www.vaasankeskussairaala.fi/yhteispaivystys

”Vår arbetsklädsel här på psykiatrin, med undantag av personalen inom öppenvården, består av blå byxor och en blå väst. Västen använder vi av säkerhetsskäl, för i en hotfull situation kan man snabbt få av sig den. I vårt arbete använder vi egna skor. Idag har jag skor som jag fått låna av min syster.”

”Meillä psykiatrialla avopuolta lukuun ottamatta työasuun kuuluu siniset housut ja sininen liivi. Liiviä käytämme turvallisuussyistä, sillä uhkatilanteessa siitä pääsee nopeasti eroon. Käytämme työssämme omia kenkiä. Tänään minulla on jalassa lainakengät siskoltani.”

I VCS looks-serien presenterar centralsjukhusets personal sina arbetskläder. Hur klär sig skötare, hur klär sig läkare? Hur kan man skilja på en anstaltvårdare och en sekreterare? Och vilka är de som rör sig på sjukhuset i civilkläder? VCS looks avslöjar sjukhusets klädstilar!

VKS looks -sarjassa keskussairaalan työntekijät esittelevät työasujaan. Miten pukeutuu hoitaja, miten lääkäri? Mistä erottaa sihteerin ja laitoshuoltajan? Entä ketkä kulkevat sairaalalla siviilivaatteissaan? VKS looks paljastaa sairaalan pukeutumistyylit!

Föreställ dig att det är julafton, och hela familjen är samlad i ett hem fyllt av välbekanta juldofter. Föreställ dig talgoxar som knaprar i sig fågelmat på ett snötäckt fågelbräde när en rackare till ekorre kommer och roffar åt sig allting. Genom ett rimfrostigt fönster ser du i bakgrunden en gnistrande sol som just har stigit över trädtopparna och sakta värmer upp den sovande vintervärlden.

Det här är relativt lätt för oss att föreställa oss, trots att den finska julen inte alltid är så idyllisk. Förmågan kallas fantasi.

Vår fantasi gör det möjligt för oss att uppleva en abstrakt representation av verkligheten som konkret. Tack vare denna förmåga har människan kunnat producera otaliga uppfinningar som gjort livet allmänt bekvämt och mysigt för sig själv. En fascinerande aspekt av fantasin är att inte alla av hjärnans funktioner uppfattar skillnaden mellan en föreställd verklighet och en upplevd sådan. Det här gör det möjligt för idrottare att träna utan att röra sig ur fläcken. Och det gör de, sittande med ögonen slutna och tänker igenom sina tidigare och kommande prestationer. Samtidigt utvecklas nervbanorna och reaktionsförmågan förbättras.

Trots att det är en fantastisk förmåga blir den tyvärr ofta problematisk eftersom människan lätt försjunker sig i fantasier som inte är produktiva. På grund av fantasin blir ”tänk om” lätt till ”tänk att”, och rätt som det är agerar vi irrationellt på basis av en upplevelse som verkligen inte är aktuell just nu.

I läsande stund är det högst antagligen inte julafton, trots att vi efter inledningen kan känna de välbekanta dofterna och nästan höra julmusiken spela i bakgrunden. Lika lite är det idag din skrämmande morgondag med presentationer på jobbet, eller din traumatiska högstadietid med hånfulla utrop i korridorerna.

Det är dags att skaffa ett filter för dessa onödiga tankar och lära oss att inte försjunka oss i fel fantasier.

1. Gör närvaro övning (se inlägg om närvaro) för att lära dig observera dina egna tankar.
2. Säg högt ”Jag har tanken att…”
3. Föreställ dig tanken som en undertext till en film, ex. ”Anders tänker på julafton den 6.10.2014”
4. Sjung tanken med en välbekant melodi
5. Säg tanken högt ca 40 ggr eller med mycket långsam hastighet (ca 4 sek/ord)

Stegen 2–5 tjänar alla till att kapa kopplingen mellan den abstrakta symbolen (tanken) och det konkreta innehållet (upplevelsen). Om det inte fungerar; börja om.

I bloggserien ”På gott humör” berättar psykolog Anders Englund vid Vasa centralsjukhus om ACT-metoden och dess övningar. ACT, Acceptance and Commitment Therapy, är en ny form av psykoterapi för behandling av mentala sjukdomar samt ett hjälpmedel vid rehabilitering.

Alla kan dra nytta av övningarna som baserar sig på ACT-metoden. Övningarna förbättrar förmågan att observera egna tankar och värderingar, och sänker stressnivån. Läs mer!

Projektet På gott humör är delvis finansierat av Europeiska Regionens Utvecklingsfond (ERUF) och förverkligas i samarbete med Österbottens förbund.

Kuvittele, että on jouluaatto ja koko perhe on kerääntynyt joulun tuoksujen täyttämään kotiin. Kuvittele lumen peittämällä lintulaudalla linnunruokaa nokkivat talitiaiset ja oravanryökale, joka tulee ja rohmuaa kaiken linnunruoan itselleen. Näet huurteisesta ikkunasta taivaanrannassa kimaltavan auringon, joka on juuri noussut puiden ylle hiljalleen lämmittämään uinuvaa talvimaailmaa.

Meidän on suhteellisen helppoa kuvitella tämä tilanne, vaikka suomalainen joulu ei aina ole yhtä idyllinen. Tätä kuvittelun taitoa kutsutaan mielikuvitukseksi.

Mielikuvituksemme antaa meille mahdollisuuden elää abstraktit asiat konkreettisena. Mielikuvituksen ansiosta ihminen on onnistunut tuottamaan lukemattomia keksintöjä, jotka ovat tehneet elämästä mukavampaa. Mielikuvituksessa on kiehtovaa, että kaikki aivojen toiminnot eivät osaa erottaa kuviteltua ja elettyä todellisuutta. Tämän ansiosta urheilija kykenee harjoittelemaan evääkään liikuttamatta. Ja näinhän urheilijat myös tekevät: istuvat silmät suljettuna ja käyvät läpi menneitä ja tulevia suorituksiaan. Samaan aikaan hermoradat kehittyvät ja reaktiokyky paranee.

Tämä hieno taito voi kuitenkin osoittautua ongelmalliseksi, koska ihminen uppoutuu helposti epähedelmällisiin kuvitelmiin. Mielikuvituksen vuoksi ajatuksemme ”ajattele jos” muuttuu helposti muotoon ”ajattele kun”. Vaikka tämä olisi kuinka oikein, käyttäytymistämme ohjaa silloin järjenvastaisesti kokemus, joka ei tosiasiassa ole ajankohtainen tässä hetkessä.

Juuri nyt ei todennäköisesti ole jouluaatto, vaikka tämän blogitekstin alussa saatoimme tuntea tutut joulun tuoksut ja melkein kuulla joululaulujen soivan. Aivan yhtä vähän tänään on huominen työpäiväsi pelottavine esitelmineen tai traumaattinen yläkouluaikasi pilkkahuutoineen. Nyt on aika suodattaa nämä tarpeettomat ajatukset ja oppia olemaan uppoutumatta vääriin kuvitelmiin.

1. Tee läsnäoloharjoitus (katso aiempi blogipostaus läsnäolosta) oppiaksesi tarkkailemaan omia ajatuksiasi
2. Sano ääneen ”Minulla on ajatus, jonka mukaan…”
3. Kuvittele ajatus elokuvan tekstityksenä, esim. ”Anders ajattelee jouluaattoa 6.10.2014”
4. Laula ajatus jonkin tutun laulun sävelellä
5. Sano ajatus ääneen noin 40 kertaa tai todella hitaasti (noin 4 sekuntia/sana)

Kohdat 2–5 auttavat katkaisemaan yhteyden abstraktien symbolien (ajatukset) ja konkreettisen sisällön (kokemukset) välillä. Jos tämä ei tehoa, aloita harjoitus alusta.

Hyvillä mielin -blogisarjassa pyskologi Anders Englund Vaasan keskussairaalasta kertoo ACT-menetelmästä ja siihen perustuvista harjoituksista. ACT (Acceptance and Commitment Therapy) eli suomeksi HOT (hyväksymis- ja omistautumisterapia) on uusi psykoterapiamuoto mielenterveyden ongelmien hoitoon ja kuntoutustyön apuvälineeksi.

Jokainen voi hyötyä ACT-menetelmään pohjautuvista harjoituksista. Ne parantavat omien ajatusten ja arvojen havaitsemiskykyä ja laskevat stressitasoa. Lue lisää!

Hyvillä mielin -hanke on osin Euroopan aluekehitysrahaston (EAKR) rahoittama, ja se toteutetaan yhteistyössä Pohjanmaan liiton kanssa.

Amning handlar inte bara om att mata babyn. Amning främjar även barnets och mammans hälsa eftersom de knyter an till varandra via hudkontakt. På babyvänliga Vasa centralsjukhus får mödrarna aktiv hjälp med att komma igång med amningen.

Vasa centralsjukhus har alltid varit ett babyvänligt sjukhus, vilket sedan i fjol även bevisas av ett officiellt certifikat. Via Baby Friendly-certifikatet har centralsjukhuset förbundit sig till att främja och stödja amning av barn.

– I själva verket har vi satsat på amning sedan början av 1990-talet, fast vi skaffade certifikatet först nu. Under årens lopp har vi utbildat vår personal och deltagit i många projekt med målet att främja amning och därmed hela familjens välmåga, säger Margit Tuovinen, avdelningsskötare på BB-avdelningen.

Amningen är bra för både mammans och babyns hälsa och därför ska den främjas. Målet just nu är att barnen ska klara sig på enbart modersmjölk tills de är sex månader gamla. Hittills når bara en knapp procent av de finländska mammorna det målet.

Babyn bestämmer takten

– En viktig del av det babyvänliga programmet är att betona familjens centrala position samt att förbättra kontakten mellan barn och föräldrar. Dygnet runt-vård och en ökad hudkontakt är led i denna strävan, säger biträdande avdelningsskötare Sirkka Töyli.

Sedan början av 2000-talet baserar sig BB-avdelningens arbetsrutiner på ett egenvårdarsystem, där barnskötarna har fått utbildning i att ge råd om amning. Sedan år 2005 har avdelningen inte något separat barnrum. Avskaffandet av barnrummet ökade på ett naturligt sätt dygnet runt-vården och amningen i barnets egen takt, vilket i sin tur har förbättrat mjölkstatistiken.

– Amning i babyns takt, det vill säga enligt de signaler babyn ger, har signifikant minskat problemen med mjölkstockning och sår på bröstvårtorna, säger Tuovinen.

– Största delen av mammorna är nöjda med dygnet runt-vården, där de i lugn och ro får lära sig leva med sin baby, och där hjälpen vid behov är endast en knapptryckning bort.

Enhetlig praxis hjälper mammorna

Till det babyvänliga programmet hör att mammorna får hjälp med den tidiga amningen redan i förlossningssalen. Stöd med amningen ges även på mödrapolikliniken, förlossningsavdelningen och barnavdelningen. På centralsjukhuset finns även en amningspoliklinik, där de nyblivna mammorna får gratis hjälp med amningsproblem.

– Vi samarbetar också med rådgivningar och andra förlossningssjukhus i närområdet. Målet med samarbetet är att samma babyvänliga principer ska följas av alla enheter som vårdar mödrar och barn, säger amningskoordinator Susanne Strömfors.

Text: Johanna Haveri | Foto: Katja Lösönen

Texten har ursprungligen publicerats i Hembesöket-tidningen 2/2014.

Imetys ei ole pelkkää vauvan ruokkimista. Sillä edistetään myös vauvan ja äidin terveyttä, koska heidän välilleen muodostuu yhteys ihokontaktin avulla. Vauvamyönteisessä Vaasan keskussairaalassa äitejä autetaan aktiivisesti pääsemään vauhtiin imettämisen kanssa.

Vaasan keskussairaala on aina ollut vauvamyönteinen sairaala, ja viime vuodesta lähtien myös virallinen sertifikaatti todistaa sen. Baby Friendly -sertifikaatin saaneena keskussairaala on sitoutunut edistämään ja tukemaan lasten imettämistä.

– Olemme itse asiassa panostaneet imetyksen tukemiseen jo 1990-luvun alusta lähtien, vaikka haimme sertifikaattia vasta nyt. Vuosien varrella olemme kouluttaneet henkilökuntaamme ja osallistuneet monenlaisiin yhteistyöprojekteihin tarkoituksenamme edistää vauvojen imettämistä ja sitä kautta koko perheen hyvinvointia, kertoo synnyttäneiden vuodeosaston osastonhoitaja Margit Tuovinen.

Imetystä halutaan suosia, koska se edistää sekä äidin että vauvan terveyttä. Tällä hetkellä tavoitteena on, että lapset pärjäisivät pelkällä rintaruokinnalla puolivuotiaaksi asti. Toistaiseksi siihen tavoitteeseen yltää suomalaisista äideistä vain vajaa prosentti.

Vauva määrää imetyksen tahdin

– Vauvamyönteisyysohjelmaan kuuluu oleellisesti perhekeskeisyyden sekä lapsen ja vanhempien välisen yhteyden edistäminen. Siihen pyritään esimerkiksi ympärivuorokautisella vierihoidolla ja ihokontaktin suosimisella, apulaisosastonhoitaja Sirkka Töyli sanoo.

Synnyttäneiden vuodeosaston työtapaa muutettiin 2000-luvun alussa omahoitajakeskeiseksi, ja silloin myös lastenhoitajat koulutettiin opastamaan imetysasioissa. Vuodesta 2005 lähtien osastolla ei ole ollut erillistä lastenhuonetta. Lastenhuoneen poistuminen lisäsi luonnollisesti ympärivuorokautista vierihoitoa ja imetystä lapsen tahdin mukaan, mikä puolestaan on parantanut maitotilastoja.

– Lapsentahtisen, eli lapsen antamien signaalien mukaisen imetyksen lisääntyminen on vähentänyt ratkaisevasti maidon pakkautumista rintoihin ja rinnanpäiden rikkoutumista, kehuu Tuovinen.

– Suurin osa äideistä on tyytyväisiä ympärivuorokautiseen vierihoitoon, jossa voi rauhassa opetella yhteiseloa vauvan kanssa ja jossa apu on tarvittaessa vain napin painalluksen päässä.

Yhtenäiset käytännöt äitien apuna

Vauvamyönteisyyteen kuuluu, että äitejä autetaan varhaisimetyksessä jo synnytyssalissa. Lisäksi imetystä tuetaan myös äitiyspoliklinikalla, synnytysosastolla ja keskolassa. Keskussairaalassa toimii myös ilmainen imetyspoliklinikka, josta tuoreet äidit saavat apua imetyspulmiin.

– Teemme myös yhteistyötä neuvoloiden sekä muiden lähialueiden synnytyssairaaloiden kanssa. Yhteistyön tavoitteena on, että samoja vauvamyönteisyyden periaatteita noudatetaan kaikissa äitejä ja vauvoja hoitavissa yksiköissä, kertoo imetyskoordinaattori Susanne Strömfors.

Teksti: Johanna Haveri | Kuva: Katja Lösönen

Teksti on julkaistu alun perin Kotikäynti-lehden numerossa 2/2014.

Avdelningsskötare Margit Tuovinen hälsar alla välkomna att bekanta sig med verksamheten på förlossningsavdelningen.

På lördag 18.10 håller Vasa centralsjukhus förlossningsenhet öppet hus för att uppmärksamma den internationella amningsveckan. Under dagen får besökarna bekanta sig med bland annat förlossningssalen. Alla intresserade är välkomna med.

I början av dagen finns barnmorskor tillgängliga och svarar på besökarnas frågor vid centralsjukhusets informationspunkt i entrén (A-byggnaden, 1:a vån.). Dessutom delas det ut informativa broschyrer. De som vill kan också delta i en rundtur på förlossningsenheten, där man tittar in i förlossningssalen och på BB-avdelningen.

Genom att ordna öppet hus och lyfta fram amningsveckan vill förlossningsenheten främja medvetenheten om amning, uppger avdelningsskötarna Hannele Rytylä på förlossningssalen och Margit Tuovinen på BB- och gynekologiska avdelningen.

– Amning är något mamman bör förbinda sig till och mentalt förbereda sig på redan innan förlossningen, för att amningen ska löpa så smidigt som möjligt redan från första början.

– Under öppet hus-dagen kan du få tilläggsinformation och svar på frågor som du gått och funderat på, säger Tuovinen.

Vasa centralsjukhus är ett babyvänligt sjukhus och uppmuntrar till amning, eftersom bröstmjölk enligt forskningsrön har positiva hälsoeffekter. Dessutom sänker amningen stressnivån hos mamman, och hudkontakten främjar växelverkan mellan mamman och barnet. Förlossningsenhetens öppna hus är en del av den internationella amningsveckan som arrangeras av World Alliance for Breastfeeding Action. I Finland firas amningsveckan 13­–19.10.2014.

Öppet hus  i Vasa centralsjukhus förlossningsenhet på lördag 18.10.2014 kl. 10–13 i A-byggnaden.

Osastonhoitaja Margit Tuovinen toivottaa kaikki tervetulleiksi tutustumaan synnytysosaston toimintaan.

Vaasan keskussairaalan synnytysyksikössä järjestetään lauantaina 18.10. avointen ovien päivä osana kansainvälistä imetysviikkoa. Vieraat pääsevät päivän aikana tutustumaan muun muassa synnytyssaliin. Tapahtumaan ovat tervetulleita kaikki asiasta kiinnostuneet.

Päivä alkaa avoimella osuudella keskussairaalan päärakennuksen aulan infopisteellä (A-rakennuksen 1. kerros), jossa vierailla on mahdollisuus keskustella kätilöiden kanssa. Tarjolla on myös aiheeseen liittyviä esitteitä. Halukkaat pääsevät tutustumaan synnytysyksikköön opastetulla kierroksella, jossa kurkistetaan synnytyssaliin ja synnyttäneiden vuodeosastolle.

Synnytyssalin osastonhoitajan Hannele Rytylän ja synnytys- ja naistentautien osaston osastonhoitajan Margit Tuovisen mukaan avointen ovien päivän ja imetysviikon tarkoituksena on lisätä tietoisuutta imettämisestä.

­– Imettämiseen pitää sitoutua, ja sitä pitää mielen tasolla prosessoida jo ennen synnytystä, jotta se sujuisi mahdollisimman mutkattomasti alusta lähtien.

­– Avointen ovien päivänä on mahdollista saada lisätietoa ja vastauksia mieltä askarruttaviin kysymyksiin, Tuovinen tiivistää.

Vauvamyönteisessä Vaasan keskussairaalassa kannustetaan imettämiseen, sillä rintamaidolla on tutkimusten mukaan positiivisia terveysvaikutuksia. Lisäksi imettäminen laskee äidin stressitasoa, ja ihokontakti parantaa äidin ja lapsen vuorovaikutusta. Synnytysyksikön avointen ovien päivä on osa kansainvälistä imetysviikkoa, jonka järjestää World Alliance for Breastfeeding Action. Suomessa imetysviikkoa vietetään 13.­–19.10.2014.

Avoimet ovet Vaasan keskussairaalan synnytysyksikköön lauantaina 18.10.2014 klo 10–13 A-rakennuksessa.

”I kantinen är det mycket viktigt att hålla en bra hygien i arbetet eftersom vi dagligen är i kontakt med många olika livsmedel. Vi använder t.ex. skyddsmössor, förkläden och gummihandskar för att främja ett hygieniskt arbetssätt. Dessutom använder vi alltid skilda arbetskläder i arbetet. Vi använder heller inte några smycken förutom armbandsklockor.”

”Kanttiinissa työskennellessä hygieniasta huolehtiminen on ensisijaisen tärkeää, sillä olemme päivän aikana tekemisissä monien eri ruoka-aineiden kanssa. Suojautumiseen käytämme esimerkiksi suojamyssyä, essua ja kumihanskoja. Vaihdamme työpäivän ajaksi aina erikseen työvaatteet. Koruja emme käytä rannekelloa lukuun ottamatta.”

I VCS looks-serien presenterar centralsjukhusets personal sina arbetskläder. Hur klär sig skötare, hur klär sig läkare? Hur kan man skilja på en anstaltvårdare och en sekreterare? Och vilka är de som rör sig på sjukhuset i civilkläder? VCS looks avslöjar sjukhusets klädstilar!

VKS looks -sarjassa keskussairaalan työntekijät esittelevät työasujaan. Miten pukeutuu hoitaja, miten lääkäri? Mistä erottaa sihteerin ja laitoshuoltajan? Entä ketkä kulkevat sairaalalla siviilivaatteissaan? VKS looks paljastaa sairaalan pukeutumistyylit!

Vad är skillnaden mellan målsättning och värdering?

Ur en psykologisk synvinkel kan en värdering sägas vara en riktning, medan målsättningen är som en plats. Du kan alltid ta steg i en värderad riktning, men målsättningar inträffar endast då du når en viss punkt. Det här är grunden till varför människan föredrar målsättningar framom värderingar. Till näst ska vi se på i vilka situationer det här kan vara problematiskt.

Som bekant kan närvaro vara svårt för oss människor ibland. En värdering är en inställning till något som existerar. Jämför dessa meningar: ”Jag tror jag skulle tycka om Paris” och ”Jag tycker om Paris”. Den ena är en värdering, den andra en spekulerande tanke. För att varsebli sina värderingar bör man uppnå en närvarande sinnesstämning. Målsättningar kräver inte den medvetna närvaron, utan de kan man minnas ändå. Därför gör vi ofta om värderingar till målsättningar.

Det här är ju i sig inte speciellt farligt, utan bara ett sätt att göra det lätt för oss själva. Problem brukar däremot uppstå på grund av den här latheten när målsättningarna för tillfället inte går att förverkliga, trots att värderingen finns kvar. Som i historien om två grodor som föll ner i ett krus med grädde.

Två grodor föll ner i ett krus med grädde. De kämpade för att komma sig ut, men märkte snabbt att det var omöjligt, eftersom kanterna var så höga och hala. Den ena grodan gav upp och dog, medan den andra fortsatte kämpa. Till slut kärnade den lilla grodans rörelser grädden till smör och den ställde sig på smörklicken och hoppade ut.

Vanligtvis berättas den här historien till lågstadieelever i hopp om att motivera dem att jobba på, eftersom ibland lyckas till synes omöjliga saker. Men vi kan också välja att bete oss som groda nummer två, eftersom vår värdering (ex. ”Jag vill leva”) finns kvar och är oförändrad trots att målsättningen (ex. ta sig ur kruset) verkar vara eller är omöjlig att uppnå.

I vårt vardagliga liv säger vi sällan att vi vägrar fortsätta om vi inte ändå kan överleva mera än 30 minuter, som de ovan nämnda grodorna. Däremot hör vi ofta oss själva säga att vi vägrar göra olika saker, om vi inte får göra dem på våra egna villkor, eller för att vi tvingas vänta 13 timmar på en flygplats, frysa, vara hungriga, lyfta, prata främmande språk eller äta vegetariskt.

Vad är skillnaden på målsättningar och värderingar? Ofta är den ena ett sätt att få saker gjort och den andra ett sätt att lämna dem ogjorda.

Övning:

1. Skriv upp fem målsättningar med din dag eller ditt liv.
2. Fråga dig själv varför dessa målsättningar är viktiga för dig.
3. Omformulera dem till värderingar utgående från det du kommer fram till i punkt 2.
4. Lev.

I bloggserien ”På gott humör” berättar psykolog Anders Englund vid Vasa centralsjukhus om ACT-metoden och dess övningar. ACT, Acceptance and Commitment Therapy, är en ny form av psykoterapi för behandling av mentala sjukdomar samt ett hjälpmedel vid rehabilitering.

Alla kan dra nytta av övningarna som baserar sig på ACT-metoden. Övningarna förbättrar förmågan att observera egna tankar och värderingar, och sänker stressnivån. Läs mer!

Projektet På gott humör är delvis finansierat av Europeiska Regionens Utvecklingsfond (ERUF) och förverkligas i samarbete med Österbottens förbund.

Mitä eroa on tavoitteella ja arvolla?

Psykologisesta näkökulmasta voitaisiin sanoa, että arvo on kuin suunta ja tavoite kuin paikka. Arvoa kohti voidaan aina ottaa askelia, mutta tavoite saavutetaan vasta tietyssä pisteessä. Tämän takia ihminen suosii tavoitteita arvojen sijaan. Katsotaan seuraavaksi, missä tilanteissa tämä voi osoittautua ongelmaksi.

Kuten tiedämme, läsnäolo voi joskus olla vaikeaa. Arvo on suhtautumista johonkin olemassa olevaan. Vertaa näitä kahta virkettä: ”Luulenpa, että voisin pitää Pariisista” ja ”Minä pidän Pariisista”. Toinen niistä on arvo ja toinen pohdiskeleva ajatus. Havaitakseen arvoja ihmisen täytyy saavuttaa läsnä oleva mielentila. Tavoitteet sen sijaan eivät vaadi läsnäoloa, vaan ne voidaan muistaa mielessä. Siksi arvot muotoillaan usein tavoitteiksi.

Tämä ei sinänsä ole mitenkään vaarallista, vaan ainoastaan tapa tehdä asioista helppoa. Ongelmia sen sijaan tapaa syntyä laiskuudesta: kun tallella olevasta arvosta huolimatta tavoitteet eivät toteudu nyt ja heti. Kuin tarinassa kahdesta kermasaaviin pudonneesta sammakosta.

Kaksi sammakkoa putosi kermasaaviin. Ne yrittivät päästä pois mutta huomasivat nopeasti sen olevan mahdotonta, koska saavin reunat olivat niin korkeat ja liukkaat. Toinen sammakoista luovutti ja kuoli, kun taas toinen jatkoi kamppailua. Lopulta pikkusammakon jalat kirnusivat kerman voiksi ja se pääsi hyppäämään pois saavista.

Yleensä tämä tarina kerrotaan alakoulun oppilaille siinä toivossa, että se motivoisi heitä näkemään vaivaa työn eteen. Ajatuksena on siis se, että näennäisesti mahdottomat asiat voivat kuitenkin onnistua. Mekin voimme päättää, että alamme käyttäytyä saavista päässeen sammakon tavoin: meidän arvommehan (esim. ”Haluan elää”) on tallella, vaikka tavoitteemme (esim. päästä pois saavista) vaikuttaisi olevan tai on mahdotonta saavuttaa.

Sanomme arjessamme harvoin ensimmäisen sammakon tavoin, että emme halua jatkaa, jos meillä on kuitenkin vain puoli tuntia elinaikaa jäljellä. Sen sijaan kuulemme usein itsemme sanovan, että emme halua tehdä erilaisia asioita, jos emme saa tehdä niitä omien ehtojemme mukaan. Tai siksi että meidän on pakko odottaa 13 tuntia lentokentällä, palella, olla nälkäisiä, poistua lentokoneesta, puhua vierasta kieltä tai syödä kasvisruokaa.

Mitä eroa on tavoitteella ja arvolla? Usein toinen on tapa saada asioita tehdyksi ja toinen jättää ne tekemättä.

Harjoitus:

1. Kirjoita ylös viisi tavoitettasi tässä päivässä tai elämässäsi.
2. Kysy itseltäsi, miksi nämä tavoitteet ovat sinulle tärkeitä.
3. Muuta tavoitteet arvoiksi kohdan 2 pohdinnan perusteella.
4. Elä.

Hyvillä mielin -blogisarjassa pyskologi Anders Englund Vaasan keskussairaalasta kertoo ACT-menetelmästä ja siihen perustuvista harjoituksista. ACT (Acceptance and Commitment Therapy) eli suomeksi HOT (hyväksymis- ja omistautumisterapia) on uusi psykoterapiamuoto mielenterveyden ongelmien hoitoon ja kuntoutustyön apuvälineeksi.

Jokainen voi hyötyä ACT-menetelmään pohjautuvista harjoituksista. Ne parantavat omien ajatusten ja arvojen havaitsemiskykyä ja laskevat stressitasoa. Lue lisää!

Hyvillä mielin -hanke on osin Euroopan aluekehitysrahaston (EAKR) rahoittama, ja se toteutetaan yhteistyössä Pohjanmaan liiton kanssa.

– Palvelupisteellä on aikaa kuunnella ja keskustella, potilasasiamies Pia Björkman sanoo.

Vaasan keskussairaalan päärakennukseen avataan tiistaina 28.10. Sairaalapäivän yhteydessä palvelupiste, josta potilaat ja heidän omaisensa sekä sairaalan työntekijät ja opiskelijat voivat kysyä neuvoja tilanteessa kuin tilanteessa. Palvelupisteen työntekijät lupaavat tehdä parhaansa selvittääkseen asiakkaiden ongelmia.

Palvelupisteen tarkoituksena on keskittää neuvontaa yhteen paikkaan, sillä avun ja neuvonnan tarve on jatkuva. Potilasasiamies Pia Björkman kertoo, että palvelupisteeltä saa neuvontaa sairaalassa liikkumisesta aina hoitoa koskevan valituksen laatimiseen.

– Sairaala on sellainen paikka, jossa pitää yleensä olla oikeassa paikassa oikeaan aikaan, ja kaikista sairaalan paikoista apua mieltä askarruttaviin asioihin ei ole välttämättä saatavilla, Björkman sanoo.

– Palvelupiste on kuitenkin sellainen paikka, josta voi kysyä ihan mitä tahansa, ja jossa me työntekijät selvitämme ongelmia parhaamme mukaan, hän jatkaa.

Sairaalan päärakennuksen ensimmäisessä kerroksessa sijaitsevalla palvelupisteellä työskentelee kahden potilasasiamiehen ja terveydenhuollon ammattilaisen lisäksi potilasyhdistysten edustajia. Palvelupisteelle voi varata ajan tai tulla vapaasti, ja se on avoinna arkisin kello 9–15.

– Palvelupisteellä terveydenhuollon ammattilaiset ja potilasyhdistysten edustajat kohtaavat asiakkaita kasvokkain. Täällä on aikaa kuunnella ja keskustella, Björkman tiivistää.

Palvelupisteen yhteystiedot

Osoite: Vaasan keskussairaalan päärakennus (A1), Hietalahdenkatu 2–4, 65130 Vaasa

Puhelin: 06 213 2433

Sähköposti: palvelupiste@vshp.fi

TEKSTI & KUVA: Mia-Mari Lähteenmäki

– Vid servicepunkten har vi tid att lyssna och diskutera, säger patientombudsman Pia Björkman.

I samband med Sjukhusdagen som hålls på tisdagen den 28 oktober öppnas en servicepunkt i Vasa centralsjukhus huvudbyggnad, där patienter och anhöriga samt sjukhusanställda och studerande kan få råd i frågor av olika natur. Servicepunktens personal lovar göra sitt bästa för att lösa kundernas problem.

Tanken med servicepunkten är att centralisera rådgivningen, eftersom det finns ett ständigt behov av stöd och råd. Servicepunkten kan hjälpa till med allt från att hitta rätt på sjukhuset till hur man skriver ett klagomål.

– Sjukhuset är en plats där man i allmänhet måste vara på rätt plats i rätt tid, och alla enheter på sjukhuset kan nödvändigtvis inte hjälpa till i alla frågor, säger patientombudsman Pia Björkman.

– Vid servicepunkten kan man däremot fråga om vad som helst och personalen försöker lösa kundernas problem efter bästa förmåga.

Vid servicepunkten i sjukhusets bottenvåning finns två patientombudsmän och sakkunniga inom vården, vid sidan av patientföreningarnas representanter. Servicepunkten har öppet vardagar kl. 9–15 och man kan antingen boka tid eller komma in utan tidsreservering.

– Vid servicepunkten får kunderna träffa sakkunnig vårdpersonal och representanter för patientföreningar öga mot öga. Här har vi tid att lyssna och diskutera, säger Björkman.

Kontakta servicepunkten

Adress: Vasa centralsjukhus huvudbyggnad (A1), Sandviksgatan 2-4, 65130 Vasa

Telefon: 06 213 2433

E-post: servicepunkten@vshp.fi

TEXT & BILD: Mia-Mari Lähteenmäki

Keskussairaalan päärakennuksen edessä kesäkuun alusta asti tehdyt rakennustyöt ovat tältä erää päättymässä. Piha-alueen liikenne normalisoituu lähipäivinä. Uuteen U-rakennukseen liittyvän tunnelin rakentaminen saatiin päätökseen suunnitellussa aikataulussa jo syyskuun aikana, mutta kulkuesteet päärakennuksen edestä on poistettu vasta lokakuussa. Piha odottaa vielä tiemerkintöjä ja liikennemerkkejä.

Parkkiruudut on tarkoitus maalata ennen lumen tuloa, ja liikennemerkit asennetaan ennen alueen käyttöönottoa, kertoo hoitotyön asiantuntija Bodil Mannevaara.

Uudistuneelta pihalta löytyy lyhytaikaisia parkkipaikkoja ensisijaisesti päärakennuksen asiakkaille. Sanmarkinkadun parkkipaikalle voi tuttuun tapaan pysäköidä auton pidemmäksikin aikaa. Lisäksi aivan päärakennuksen edestä löytyvät taksi- ja invapaikat. Myös polkupyörille on uudistuneella pihalla oma paikkansa.

Kesän aikana alkaneet rakennustyöt liittyvät uuteen U-rakennukseen, johon tehdään uudet toimitilat sekä varastorakennus sairaala-apteekille. Lisäksi valmiista U-rakennuksesta löytyy isotoopin tutkimustilat sekä väistötilaa poliklinikoille.

Tunnelin rakentaminen on U-talon työmaan ensimmäinen vaihe, joka on nyt saatu päätökseen. U-rakennuksen rakentaminen aloitetaan ensi vuoden tammikuussa montun kaivaustöillä, ja varsinainen rakennustyö alkaa toukokuun aikana. Suunnitelman mukaan U-rakennuksen toinen vaihe valmistuu vuoden 2017 aikana, ja kolmas vaihe 2018.

– Liikennemerkit pitää vielä asentaa ennen pihan käyttöönottoa, kertoo hoitotyön asiantuntija Bodil Mannevaara.

TEKSTI & KUVAT: Mia-Mari Lähteenmäki

De byggarbeten som pågått framför centralsjukhusets huvudbyggnad från och med början av juni ligger nu på slutrakan. Trafiken på gårdsplan ska löpa normalt inom de närmaste dagarna. Byggandet av tunneln till den nya U-byggnaden har slutförts enligt den planerade tidtabellen redan under september månad, men de trafikhinder som funnits framför huvudbyggnaden har tagits bort först nu i oktober. Gårdsplanen saknar ännu vägmarkeringar och trafikmärken.

– Innan gårdsplanen tas i bruk på nytt ska parkeringsrutor målas innan snön faller och trafikmärken utplaceras, säger Bodil Mannevaara, sakkunnig i vårdarbete.

På den nya gårdsplanen kommer det närmast att finnas parkeringsplatser för kortvariga besökare. Parkeringsplatsen invid Sanmarksgatan kan naturligtvis såsom tidigare användas för långvarigare parkering. Dessutom kommer det att finnas taxi- och invalidplatser genast framför huvudbyggnaden. Men även cyklar kommer att få en egen plats på den nya gårdsplanen.

De byggarbeten som inleddes i somras är förknippade med den nya U-byggnaden som kommer att inrymma nya lokaler och en lagerbyggnad för sjukhusapoteket. Dessutom kommer den färdiga U-byggnaden att inrymma undersökningsrum för nukleärmedicinen samt evakueringsutrymmen för polikliniker.

Tunnelbygget som nu har slutförts är bara en första fas i byggandet av U-huset. Byggnationen av U-huset inleds i januari med schaktningsarbeten och de egentliga byggarbetena inleds i maj. Enlig planerna ska den andra fasen av U-byggnaden stå klar år 2017 och den tredje fasen år 2018.

– Trafikmärkena måste ännu installeras innan gården kan tas i bruk, säger Bodil Mannevaara, sakkunnig i vårdarbete.

TEXT & BILD: Mia-Mari Lähteenmäki

– Potilasyhdistysten edustajat ovat tavattavissa omassa huoneessaan palvelupisteellä, kertoo suunnittelija Lena Österholm.

Vaasan keskussairaalaan 28.10. avattavalla palvelupisteellä on mahdollista tavata kahden potilasasiamiehen ja terveydenhuollon ammattilaisen lisäksi potilasyhdistysten edustajia. Yhdistykset pystyvät antamaan tarkempaa informaatiota esimerkiksi yksittäisistä sairauksista.

– Lisäksi asiakkaat voivat saada potilasyhdistyksiltä tietoa ajankohtaisista tapahtumista, sanoo suunnittelija Lena Österholm.

Palvelupisteellä voi tavata yhteensä seitsemän eri potilasyhdistyksen edustajia. Mukana olevat yhdistykset ovat Pohjanmaan lihastautiyhdistys, Pohjanmaan syöpäyhdistys, Vaasan kuurojen yhdistys, Vaasan seudun hengitysyhdistys, Vaasan seudun munuais- ja maksayhdistys, Vaasan seudun psoriasisyhdistys ja DUV i Vasanejden. Potilasyhdistysten paikallaoloaikoja voi tiedustella palvelupisteeltä.

Palvelupisteellä toimivat potilasyhdistykset esittäytyvät yhdessä Vaasan sairaanhoitopiirin alueen potilasjärjestöjen kanssa 28.10. Esittäytymistilaisuus on osa vuosittain järjestettävää Sairaalapäivää. Järjestöt esittelevät toimintaansa kello 9–11 sairaalan pääaulassa. Aikaisempinakin vuosina suositun Sairaalapäivän teemana on tänä vuonna asiakastyön laadun parantaminen yhteistyön keinoin.

TEKSTI & KUVA: Mia-Mari Lähteenmäki

– Patientföreningarnas representanter finns tillgängliga i sitt eget rum vid servicepunkten, säger planerare Lena Österholm.

Vid Vasa centralsjukhus servicepunkt, som öppnar den 28 oktober, finns förutom två patientombudsmän och sakkunniga inom vården även representanter för patientföreningar. Föreningarna kan ge precisare information om exempelvis enskilda sjukdomar.

– Dessutom kan patientföreningarna upplysa kunder om aktuella händelser, säger planerare Lena Österholm.

Vid servicepunkten kan man träffa representanter för sju olika patientföreningar. Följande föreningar deltar i verksamheten på servicepunkten: Österbottens muskelhandikappförening, Österbottens cancerförening, Vasa dövas förening, Vasanejdens andningsförening, Vasanejdens njur- och leverförening, Vasanejdens psoriasisförening och DUV i Vasanejden. Noggrannare information om när representanterna för patientföreningarna finns på plats kan fås via servicepunkten.

Den 28 oktober, i samband med Sjukhusdagen som arrangeras årligen, finns ovan nämnda patientföreningar på plats i servicepunkten tillsammans med Vasa sjukvårdsdistrikts övriga patientorganisationer. Föreningarna presenterar sin verksamhet kl. 9–11 i sjukhusets huvudentré. Temat för årets sjukhusdag är kvalitetsfrämjande kundarbete genom samarbete.

TEXT & BILD: Mia-Mari Lähteenmäki

”En serviceman klär sig efter vädret. På fötterna har vi alltid skyddsskor för arbetssäkerheten. Vi har massor av fickor i våra arbetskläder och nycklar har vi lika många som Sankte Per. Jag är mycket nöjd med våra arbetskläder, eftersom vi har passande kläder för alla väder.”

”Huoltomies pukeutuu sään mukaan. Jaloissamme on kuitenkin aina turvakengät työturvallisuuden vuoksi. Työvaatteissamme riittää taskuja, ja avaimiakin löytyy kuin Pyhältä Pietarilta. Olen erittäin tyytyväinen työvaatetilanteeseemme, sillä sopivia varusteita kyllä löytyy säälle kuin säälle.”

I VCS looks-serien presenterar centralsjukhusets personal sina arbetskläder. Hur klär sig skötare, hur klär sig läkare? Hur kan man skilja på en anstaltvårdare och en sekreterare? Och vilka är de som rör sig på sjukhuset i civilkläder? VCS looks avslöjar sjukhusets klädstilar!

VKS looks -sarjassa keskussairaalan työntekijät esittelevät työasujaan. Miten pukeutuu hoitaja, miten lääkäri? Mistä erottaa sihteerin ja laitoshuoltajan? Entä ketkä kulkevat sairaalalla siviilivaatteissaan? VKS looks paljastaa sairaalan pukeutumistyylit!

Från och med början av oktober har pappersförbrukningen på Vasa centralsjukhus samjour minskat, för numera skrivs nämligen inte alla patientuppgifter längre ut för arkivet. Pappersutskrifterna har med tiden ersatts av elektroniska system, och till exempel elektroniska remisser och Nettilab har minskat behovet att printa.

Utvecklingen av patientdatasystemen och de elektroniska tjänsterna har också gjort det enklare att hålla patientuppgifterna uppdaterade. Tidigare gick det också åt mer arbetsid då uppgifterna skulle skrivas ut och sedan arkiveras på rätt plats.
– De elektroniska systemen underlättar även uppdateringen av patientuppgifterna, eftersom uppgifterna nu finns på en och samma plats och alla uppdateringar kan genast ses av alla användare, säger avdelningsskötare Tanja Roivainen om fördelarna med den pappersfria verksamheten.

De elektroniska systemen underlättar även uppdateringen av patientuppgifterna.

Även om alla bestyr inte ännu kan skötas elektroniskt har det redan sparats in en ofantlig mängd papper, eftersom patientjournalerna kan bestå av tiotals sidor.
– Pappersutskrifter används dock fortfarande i situationer då patientvården kräver det. Journalhandlingar hämtas fortfarande från patientjournalarkivet om det finns ett uttryckligt behov, säger Roivainen.
– I allmänhet behövs dylika uppgifter i samband med operationer, men även den prehospitala akutsjukvårdens uppgifter förmedlas med hjälp av pappersutskrifter, eftersom de inte ännu har något elektroniskt system i bruk, säger Roivainen.

Målet att spara papper och uppnå en miljövänligare verksamhet har linjerats i Vasa centralsjukhus miljörapport. I sjukhusverksamheten innebär det här framförallt att främja miljöpositiva aktiviteter, begränsa miljökonsekvenser och reducera skadliga konsekvenser förknippade med verksamheten, spara energi och följa de bestämmelser som fastställts i miljölagstiftningen.

Text: Mia-Mari Lähteenmäki | Foto: Katja Lösönen